Just..

There's this nagging feeling inside of me, and it has nothing to do with the fact that I haven't eaten since six am this morning. Often I can push it aside and live happily throughout the day but when nightfall comes I can sense it more than ever. It makes me nauseous and sad. I wish I had the strenght I had a year ago, then I could let go. I was even considering it. Now..
I can't talk about this anymore, it's time to push aside and hope that it doesn't accur again.. At least not now. I don't want to.

I wish you were here. When we were together we had the best time of our lives.

Huuuuuuuuunnnnnnngrrrryyyyyy!!!

Sometimes a girl just need to cry.

Trötttrötttrötttrötttrööttröötrötrötörtötörötörötröötrööörtörtrötötötrötötötrötrttrööttt....

Let me sleep.. Please.

What are friends for?


<3

Feelings can not be limited.
You think that you know.
But you don't.
We only carry around this theory of what we think it might be.
We might have experienced it.
But there's no limitation.

I thought I was happy but now I know that I am truly happy.
I don't need food, nor do I want it.
I don't need sleep, nor do I wish for if you're not beside me.
All I want is you.
Cause you give me everything.
I can't explain. I could try.. But that wouldn't do you justice.


My saying is that perhaps I give the best of my heart uncritically to those who hardly think about me in return.
But now I know.. You think about me.
You care about me.
You are the one that makes me feel like the most pretties girl in the world.
You make me happy.


Amantium irae, amoris integratio est.


I love you.

Weekend.

Jag har spenderat tid med min kvartett (ink mig) och det har som vanligt varit alldeles för undebart och mysigt. ( : Det blev en roadtrip till Malmö med och fyndade lite trots min huvudvärk, som har blivit en otrevligt besöker mig varje dag. Det skulle blivit en fest ute i skogen med men planerna ändrades och snart låg jag i armar om min underbara pojke och såg på film.
Stockholm nästa dåja! Let's go C!

Håller tummarna för dig babygirl!
<3

Food = love.

Jag har blivit räddad mer än en gång av en liten ängel som kommit med mat till mig på jobbet när jag inte haft något att äta. Det blev lite för mycket fest på mitt rum igår så hon fick ta sitt lilla pick och pack och gå. Jag må vara liten men jag har ett temperament som ingan annan och jag bubblade av ilska och oförståelse. Men nu ska jag snart iväg på en liten lunchdate, denna gången inte på jobbet utan ute i vida världen (woho?). Jag ska bara djura lite avtal först...

Time flies when you're having fun.

Tiden bara flyger förbi när man har roligt. Jag hinner inte ens finna någon tid för att sätta mig ner och blogga om allt som händer.

I fredags (ja en evighet) så var det partytime. Lovisa hade övertalat mig att vi skulle ut och att det inte skulle bli en nykter kväll för mig som det vanligtvis brukar bli. Hon knackade på vid sextiden och tillsammans gjorde vi oss fina. Precis som förr. Och snygga blev vi minsann! Bussen ut till kopparmölleplatsen där det blev förfest med massa grabbar. Vi blev bjudna på all dricka, sjukt nice ju. Medan Lovisa gick ut med Anna så blev jag kvar lämnad med grabbarna och det slutade med att de fyllde mig. Jag är inte så bra på spel minsann.. Vinglandes och fnittrandes tog jag mig, arm i arm med Lovisa, ut till busskuren för att ta mig ner till stan för att sjunga lite. Jag lyckades övertala grabbarna att göra armlyft med hjälp av busskuren så det måste ha sett riktigt lustigt ut när alla på bussen såg oss. Väl nere i stan så blev det en shot och en drink och massa skratt. Jag bestämde att vi fick skjuta på sjungandet till en annan gång, nu var det GP som gällde. Det kändes som världens längsta promenad i världen och mina fötter hade jag förlorat känseln i för längesen. När vi väl kom till GP blev vi bemötta med kramar från Kalle, Alle, Dalle och alla andra nallar haha. Lovisa passade på att spilla ut lite dricka och bjuda in en massa människor till sin fest (vilket hon senare kom att ångra humtum). När det blev stängningsdags för GP så trallade vi rundor, vissa gick vissa blev burna hihi, och kvällen avrundades på kebab house vilket passade mig perfekt för jag höll på att dö av hunger. Dilemmat med hemfärden hade löst sig för det visade sig att Nina kunde köra hela bunten hem. Olympia, husensjö, adolfsberg, påarp.. Ja, vilket tur! När jag traskat i skyhög lera i mina stövlar och precis fått av mig dom med stora problem (ramlade flera gånger i grovköket) så ringde mobilen. Multitasking när man är full är inte min grej men jag lyckades greja det!


Dagen efter var det munkisar på besök för att hedra morfar och jag trodde att mamma skämtade när hon sa att hon skulle väcka mig klockan sju men det gjorde hon inte. Med håret stående på ända, whiskeyröst deluxe, törstig som ett djur (det är min "bakfylla") satte jag mig på golvet och lyssnade noga. Lite dåligt samvete hade jag för att jag fortfarande vinglade lite haha. Sen gick jag och lade mig på köksbordet varav jag sedan blir väckt utav shan som säger åt mig att vi får lov att gå och lägga oss. Men ingen bra sömn blev det så jag tyckte att jag lika gärna kunde vakna. Dagen utgjordes av ett litet studiebesök hos Hedvig men det blev inte så mycket studier där inte, utan mest prat och kattlektioner. Efter det blev det födelsedagskalas hos min kusin, och jag lyckades smita iväg till domsten strax efter nio där jag somnade i famnen på pojken jag tycker om mest i hela världen. Vid halv fyra fick jag en panikattack och kände att jag var tvungen till att åka hem annars skulle jag krocka eller nåt så jag tackade för mig och begav mig hemåt med mina bjuvsingar. Jag hade alla förväntningar att sova ut på söndagen men monstermamma kom och väckte mig halv nio med dammsugaren i högsta hugg! Det blev storstädning.. Lovisa kom förbi och hjälpte mig, den snällern, och som belöning blev det nya möbler, korv och solning. Yumms. På kvällen blev det familydinner på big buddha. Lovisa som joinade fick en personal invite av Marlene att komma och kolla på hästarna i Ekeby så det nästa agenda på listan. När det blir det vet jag inte riktigt men snart! När vi kommit hem lekte vi byggmästare ett tag och sen dunsade vi i säng och vaknade upp för att träna morgonen därpå men det slutade med att vi åt hela dagen.
Efter en snabb hemfärd så plockade jag upp Teo och körde ner till sf där vi såg på Australia. Det var väldigt cosy, lite couple-date och en väldigt bra film! Kvällen rundades av med massa pussar i trapphuset. Puss <3

Knutan says..

Hur fan lyckas man få ett papercut på en kartongbit? Det är inte sant, sånt här händer bara mig..

Knutan är mitt nya nickname, eftersom jag har typ sex muskelknutor i nacken (minst) och jag vill inte veta hur många jag har i axlarna.. Ni vet känslan av träningsvärk. Ja, tänk er att ha det längs med hela ryggen konstant. Då vet ni hur jag har det. Och det är inte okej.

Recap?

Min lediga dag har varit helt underbar. Jag har inte fått mycket gjort men samtidigt känns det ändå som jag har bockat av flera saker på min osynliga lista. Jag har tränat i form av att gå runt i hela stan, dock inte ensam utan med Loven. Fruktansvärt kallt ute men vi gick på. Samtalet flöt på och vägen vi gick tog oss tillbaks till den tiden då det bara var vi mot hela världen. Bruna, kalla och frusna gick vi ner och satte oss på Espresso House där vi träffade Boffe. Han är en knasboll men en underbar knasboll. Min lugg kortades ner och jag fick lite shoppat i min allra bästa affär. Ett speciellt event skickades även ut till alla speciella godningar. Det är dags för en recap. Planeringen, utstyrseln, drickat, ja allt tog mig tillbaks. Det var en underbar tid och det är på tiden att det firas. Ett år senare. Nu ligger jag i min säng, lite halvt försjunken i plugg och halvt i tankar. Som du säger "jag gillar att tänka.", det gör jag med. Därför vi är så lika. Imorgon är det träning som gäller. Det ska bli ändring på detta lilla fettot haha. Nu ska jag försöka lista ut en utstyrsel till en date.










Det är så underligt att inte smsa dig mer. Det är fel när mobilen inte vibrerar till och ditt namn visas långsamt i displayen. Det är sorgligt.. Jag saknar dig redan. Jag saknar er båda. Det är så underligt att planera en fest utan att ha dig i tankarna. Du är ju en del av festen. Drinkarna. Musiken. De fina kläderna.
Åh..

Ex animo.

I hate good byes. They're never good so why are they called good byes? It's sad and definite.
You get this empty feeling. The feeling of your absence.. I can't explain it. I can just feel.

Who is going to have the strenght to listen to my constant chatter?
Who is going to be the steady rock when you watch scary movies?
Who is going to tease me and tickle me?
Who will keep me company on a Sunday evening when I'm all alone?
Who will I wake up with my annoying text messages?
Who will I send my goodnight text messages to?
Who is going to strike a pose without even knowing it?

Who is going to take your place when you're gone?
No one.
Like the scar on my knee, you left a scar in my heart and in others.
This scar you can't see, you can just feel it.
You will be greatly missed, but you will be back.

You're heading towards the greatest adventures of your life.
You're going to have the time of your life.
Just don't forget us.
I refuse to say good bye because I know you will be back again. I know I will see again. I know I will hug you again. I know you will be here again.
Right now I just want you to be safe.

Dream or reality?

So it might have been a dream. It might not mean anything or it might.. We were in a cosy store, you were looking for that special t-shirt that you had to have before you leave. Oddly enough it was the t-shirt I was going to buy for you. Even before you came out of the dressingroom I knew it would look good. You bought it and then you took my hand. Together we went inside my favorite store, and we bought the earrings.

You were sitting in my couch, not looking at the tv but at me, When I ask you what you're doing you grab my neck and pull me closer to you and kisses me softly. Just the way I like. You tell me how much you want me and then you lift me up and carry me to the bedroom. You wake me up by kissing my earlobe and I could never be more happy than now.

You wont let me watch my programme, it's only on once a year and you want to watch simpsons. But you're not watchin it. You just kissing me. I change the channel and try to resist what you're doing to me but it's intoxicating. I have to have you now.

Happy new year?

Oj, det var ett tag sen man skrev men har man haft bloggtorka så har man. De senaste veckorna har bara flugit förbi och jag har som vanligt tillbringat den med mina närmaste. Gjort fina smycken med hedvig tack vare pärlgården, haft sena filmkvällar med Dogge, pratat i telefon med Teo, hämtat Lovisa på väla. Nyår var speciellt men inte som förra året. Det var lite mer vuxet nu, iaf för mig. Gårdagen spenderade jag med tre ovanliga men väldigt speciella vänner. Vi satt uppe sent, trots att två utav oss hade jobbat hårt och tidigt. Det måste göras igen. Jag får skriva mer när jag är in the mood så att säga. Puss!