Idag cyklar jag till skolan alldeles för sent, tog för lång tid på mig vid spegeln. Egot? Ja, men ibland måste man (för resultatet blev så bra?). Haha!
Sprang till engelskan med Philip, där våra körkort utbyttes för granskning. Efter den flummiga timmen med engelska så mötte vi upp med pojkarna och bestämde oss för att cruisa i Freds coola bil, glassiga som vi var. Beslutet att åka hem till mig togs väldigt snabbt av Dogge, Philip och Fred instämde fint (sällan?). MTV och chips var det som väntade oss där, det var trevligt.
Väl tillbaka på skolan möttes vi av Hedd som joinade vår tripp till matan (för vi var inte mätta från chipsen då?).
I matan kom du fram och frågade hur jag mådde, jag blev helt paff. Delvis för att du hade lagt märke till att du inte sett mig på ett tag (saknat mig?) och sen frågade du vad som hade hänt med projektet. Du var så omtänksam och förstående, jag såg dig på ett helt annat sätt. Innan var det klasskamrater, nu var det vänner. Alltså, såna som verkligen bryr sig. Jag berättade hur allt låg till och du dömde inte mig, din tysthet sa allt. Dina få kommentarer fick mig att inse att du förstod hur jag känt mig. Du är allt bra, det ska jag alltid komma ihåg. Även om mobbar mig rätt ofta ^^
Efter multin bar det av till mig igen där vi möttes av en ilsk mamma, men så snart pappa kommit hem flydde vi fältet och slängde av Shan i Ödåkra. Det slutade med att vi plockade upp Dogge och det bar av till Fred. Me favorite place. :)
Där var det ju bara sjukt soft, lite kuddkrig och mobbning, sen tv ftw.
Mamma ringde och sa att hon ville ha bilen så då fick man slänga av Dogge och hemma hos mig fick vi chicken nuggets! Oh, så nice!
Mätta och glada satte jag mig i soffan och Hedd joinade, där satt vi och pratade om allt möjligt från osäkerhet till psykopater, narkomaner, flyktplatser i ens hus. Ja, vi är rätt underliga men vi är faktiskt rätt bra med!
Runt halv tiosnåret åkte Hedd hem och en stund senare ringde jag dig. Men du svarade inte. Ack ack.
Du ringde dock upp, och vi pratade om allt möjligt. Mest jag som babblade men jag älskar att du faktiskt orkar lyssna. Det är inte många som gör det, vilket är förståeligt. Haha!
Ligger här i sängen och ska försöka knåpa ihop något trevligt till staden imorgon, men du surrar omkring i mitt huvud.
Jag saknar dig.