One tequila then we leave.

Mycket har hänt sen senast jag skrev, men jag pallar inte skriva.

Costa. Var sjukt trevligt, minnen för livet. Balen. Helt okej. Det bästa var nog när jag kom hem fyra på morgonen att den mest finaste bilen stod på uppfarten. Det var den nya golfbabyn. Gud den är så vacker. Jag är så kär.

Det är nåt.. Jag vet inte vad, men nåt är det..

Det är lustigt hur snabbt man kan knäckas när allt runt omkring en rasar. Det ännu lustigare är att hur snabbt det går över när en nära person gör precis rätt sak. Ena stunden rinner tårarna och vill inte sluta komma, andra stunden slutar det bara sådär pang boom bara för att du gör nåt litet som att bry dig. Nu sitter man och knåpar med staden i hopp om att få lite tid över till min pojkvän som är jag fullständigt galen i. Haha! Vi får se hur det blir, men hoppas kan man alltid. Mwihi. Snart Grey's, borde kanske sluta tramsa och knåpa ihop det sista?

Elektronpojke goes emo?

Where's the boy that makes me smile? The one I can always turn to. The one I'm going to miss like crazy when it's all over. The one that really knows me, deep down inside.

I remember how we talked all night long last summer. About everything. I remember skating on your skateboard. I remember how you kept me company all those lonely, boring nights. I remember how scary I thought it was when you showed me how well you knew me. I was amazed. I miss that. I may not mean that much to you. But you mean a lot to me. You get me. Simple as that, you get me.

I've got goose-bumps. Make it go away.

Hedvig säger:
taaaaaaaaniya
Hedvig säger:
kan inte jag också få htita mc dreamy tack?
Taniyah säger:
Hahhaha
Taniyah säger:
Det har jag gjort`?
Taniyah säger:
hahah
Hedvig säger:

eh ja
Hedvig säger:
du är ju upp över öronen kär
Taniyah säger:
Hahahahhaa,
Taniyah säger:
Där kan jag faktiskt itne säga nej
Taniyah säger:
haha

Jag är kär.

Har handlat lite stuff till solskensveckan som tydligen ska bli regnig. Kul va? Pallalalala!

...

Pengar pengar pengar pengar...

Det sägs att livet inte kretsar kring det men det behövs för att samhället ska fungera.

Ändå sinar de bara bort kvickt. Som en droppe i havet.

Jag önskar jag kunde få tillbaks mina droppar nu.

Lite pengar? Det hade gett en stabil grund att stå på.

Äh, jag är trött nu. Jag ska göra som Dogge säger och se det positiva.

Bortsett från mitt knapra pengatillstånd så har jag det fantastiskt bra och underbara människor att dela allt det som komma skall. I synnerhet har jag dig, och du gör mig så glad.

Ligger här i min säng och tänker på dig. På hur glad jag är som har dig. På hur mycket jag tycker om dig. På hur allt du gör gör mig glad. På dina ögon. Ditt leende. Jag tycker om att lyssna på dig när du berättar om din dag. Jag älskar hur du leker med mina fingrar när du håller mig i handen. När du kramar mig bakifrån. När du drar mig till dig och håller om mig så jag kan höra ditt hjärta. De små gesterna du gör; som att byta till en annan låt, stå utomhus med mig trots att du fryser, låta mig välja vad vi ska se på, de får mig att smälta. När jag tänker "Går det att blir gladare? Mer kär?" så gör du något sånt litet och jag blir bara mer förälskad.



"Tv:n surrade i bakgrunden. Ingen utav oss orkade bry oss om vad som visades.
Jag sneglade ut genom fönstret och såg lyktstolpen lysa upp gatan utanför. Det var mörkt. Nattens kyla trängde sig in i rummet och smekte mina bara ben. Den lilla sommarklänningen som hade varit alldeles för varm att ha på sig innan var nu för kall. Jag förstörde din fina bäddning och kröp ner under överkastet. Du fumlade efter min hand i mörkret. När våra händer sammanflätas får jag rysningar i kroppen, det känns så underbart. Jag lutade mig över dig för att kyssa dig. Våra läppar hann precis mötas, allt annat försvann för en kort sekund, innan vibrationen från mobil drog oss tillbaks till verkligheten.

Jag tog på mig mina skor och öppnade sakta dörren. Det var en underbar kväll, luften var frisk och nattens mörker hade lagt sig som ett täcke över himlen. Min bil stod på gräsmattan, där borta i mörkret. Gräset var fuktigt, jag kunde känna daggen mot mina anklar. Jag öppnade bilen och tog på mig jackan. Trots den fina klara natten var det ändå kyligt, det var inte riktigt sommar ännu. Det var bara vår ännu. Du lade dina armar kring mig och drog mig tätt intill dig. Du frös, jag bad dig att gå in där det var varmt, men din kommentar var ”Jag står gärna här ute och fryser för att få vara med dig.”. Jag log och såg upp mot himmeln, stjärnorna syntes mycket bättre här än i stan. Du visade Karlavagnen och svanen, det var allt du kunde. Det var imponerande. Återigen bad jag dig att gå in igen, men du vägrade.
Jag satte mig i bilen och lekte med lamporna. Du stod bredvid och skakade. Allt jag ville var att gå tillbaka in i huset igen, till värmen. Jag ville inte hem. Men jag var tvungen. Jag var redan sen. Jag kysste dig och log, sen körde jag iväg i mörkret. På väg hem."

Jag sitter i min säng och skriver. Raining in New York spelas i bakgrunden. Plötsligt så kittlar det i näsan, den välbekanta känslan av att vilja nysa infinner sig. Men jag nyser inte. Ögonen tårades istället och jag ser ut genom mitt fönster. Det är underbart väder. Det kommer bli en underbar sommar. Jag ser ner på min periskofärgade tunika och där en röd droppe. Plötsligt faller en till. Jag springer till toan. Den röda färgen mot den vita vasken i badrummet utgjorde en fin kontrast. Solljuset speglades sig i vasken. Dropp, dropp. Det fortsätter. Jag står stilla och ser ner i vasken, lyssnar till det iskalla vattnet som rinner. Som spolar bort den röda, vackra färgen. Droppandet var varmt. Jag stoppar det med en mjuk bomullstuss. Min fina tunika har två droppar med blod. Jag tog av mig den och tvättade bort den röda, vackra färgen. Så nu är det borta, inte ett spår kvar. Bara jag som sitter i min säng med en bomullstuss, lyssnandes till Oh Laura.

Är det emo att tycka att blod är vackert? Själva färgen? Eller är det konstnärligt? Att kunna se det vackra i det hemska?

Det har slutat nu. Jag kan ta ut tussen. Den är lite röd. Ner med den i soptunnan. Inget ett spår kvar nu. Ingen vet egentligen. Bara jag.

Du är ju en utmärkt bilförare

Igår väcktes jag av ett trevligt sms och av solen som värmde upp mitt rum. Efter ett långt telefonsamtal med Johanna beslöt jag mig för att åka till henne. Vi hälsade på Markus på Maxi och såg hur roligt han hade det, sen så åkte in till stan för att hämta mobilen som Johanna hade glömt hos sin mormor. Men givetvis var den ju inte där, den låg väl hemma. Haha, typiskt Johanna att inte veta var hon har sina saker.

Det blev även en liten tur om Mcd och hamnen. Skulle egentligen till min favorite place men så blev det icke eftersom polisen posade för paparazzin och täckte hela gatan? Trevligt var det ändå, man stekte sönder. Härligt sommarväder :)

Lämnade Johanna sen körde jag hem, eller jag var inte så sugen på att åka hem så jag åkte till Dogge och störde honom i sitt pluggande. Men det behövdes, annars kommer han bara slita ut sig. Han hade på sig världens sexigaste jeans med hål i, haha! Sötnos. Halv sex lämnade han lök-taniya i bilen och gick hem, så jag begav mig hemåt jag med.

Hemma så duschade jag bort det lökiga och gjorde mig fin. Åt en pizza en lillebror som var spårlöst försvunnen i fredags.

Runt halv tio satte jag mig i golfen och körde till min pojke. Det blev en underbar kväll :)

Sammanlänkade.

Matos, dräggfolk, halsont ftw?

Lalalalaa! Jag sitter och skriver mina studentinbjudningar samtidigt som jag skriker på mamma. Det går ju inte att få kontakt med sumot (<3!).

Så här sitter jag och skriker och skriker men vad gör det när ingen orkar lyssna? Hade man det funnits en tävling för att dissa folk hade min familj ägd skiten ut alla. Men jag älskar dom ändå! Tydligen väntas det besök till Senanayake-huset idag. Mamma är typ astrött och ändå ska de ha fest. Åhja, antingen är det jag eller dom som sköter festandet i kvartert. Detta lär bli en intressant kväll.. Jag tror jag kommer lägga mig tidigt. Det är bra det med.
Jag saknar dig dock. Hemskt mycket.
Fick reda på att min panda inte fått nån mat :( Och jag som tänkte surprisea honom med mcd-mat eftersom han var så duktig. Mwihi. Men jag ångrade mig i sista sekunden :/

Taniyah säger:Har du ätit något idag?
Teo säger:knappt
Taniyah säger:Men sötnos :(
Teo säger: :(
Taniyah säger: Säg till om jag kan hjälpa. :)
Teo säger: tack men jag klarar det ganska bra själv
Teo säger: du behöver inte ta den här skiten :P
Taniyah säger: Om det är skit att hjälpa en vän så rullar jag mig rätt ofta i skiten kan jag säga.

Det här är då jag i ett nötskal. Promise to like me the way I am. Mwihi!

22:53

Ingen mer engelska nu, äntligen klar. Way to go P-Dog!

P.S. Wice är soet.

Jag vill ha pjamas nu.

Yummie :)

Soon a month. When? 15? I'm not sure. Tihi.

Pink clouds though.

Everything's pink. Even my nails.

Bubblicious.

Kiss me. Mwihi.

Jag vill inte ha, jag vet inte ens varför jag tog den

Hej?

Tur att jag har någon som påminner mig att göra detta, haha!

Idag var en soft, glassig dag då i solen. Jag älskar solen, men pallar inte bli mer neger? Haha! Fred har fått fotoflipp tack vare sin nya kamera och har gått rundor och fotat alla. Det är sjukt fina foton dock, några åtminstone. Efter multin så cruisade jag och C, vi plockade upp mr T, köpte glass och begav oss till hamnen. Mr. T orkade inte sin glass så jag åt den. Mwihi, gissa om jag är tjock och mätt? Mwihi. Sen lämnade vi mr. T och körde till landet.. typ? haha! Höganäs nästa minsann! På vägen hem blev det ett stopp hos min pojke :) Så mysigt där!

Jag trivs bäst i dina armar!

Saknar dig massor!

Jag är galen, men det visste vi redan.

Men tydligen så är jag söt med. Det visste inte jag.

Det jag visste dock är att min panda är sötast!

Man är faktiskt två. Men just nu känns det som en.
Småsakerna gör en stor skillnad. En viktigt skillnad.
Det känns som om vi står och trampar på samma ställe. Snart har vi gjort oss en grop.
Nej, jag ska inte klaga. Men den enda gången jag verkligen vågar, verkar det vara fel. Som vanligt. Och så står jag där och håller allt inne. Som vanligt. Nej, jag ska inte klaga.
Men småsakerna betyder faktiskt väldigt mycket.

The little things makes it significant..?


I like you.

A lot.

Tjockisar

Nu sitter jag hos Lov och fettar mig.

Chokladbollar forever, mwihi.

Kul att jag kommer vara fattig i sommar och att mina föräldrar skiter i vilket?
Fan, jag pallar inte mer.

Hon kommer bara dra upp min klänning igen!

Ljuset sipprar in genom fönstret in i mitt rum, jag vaknade sakta upp. Reflexmässigt tar jag upp mobilen, 12:08. Jag lyssnar på lillebror när han pratar i telefon. Det är säkert mina föräldrar, de berättar säkert vilken tid de kommer hem. Det luktar pannkakor. Jag går ner och finner ett berg av pannkakor som Shan gjort. Efter att ha duschat, målat naglarna och fördrivit tiden framför tvn, så körde jag till min Bov. Det var underbart väder. Finns nästintill inget bättre än solskenet mot ansiktet. I bilen pratades det en massa och vi bara körde. Till slut hamnade vi i en underbar hamn. En fantastiskt utsikt. Det är någonting speciellt som händer med mig när jag sitter i hamn eller en båt. Vattnets vågor och solskenets glittrande spegelbild är hypnotiserande. Det känns som om tid och rum står stilla. Man kan spendera en evighet i tysthet och bara njuta, leka med ens tankar. Men idag var vinden kylig, och vi såg ditt hus. Strax var vi där och spenderade vår tråkiga söndag med dig. Massvis med springade och paparazzifoton med din sprillans nya systemkamera togs. Jag fick er att lova att spendera tid med mig, innan jag åker. Ni två är de jag kommer sakna allra mest. Kring sex började tröttheten infinna sig, och det mysiga atmosfären i ditt rum gjorde mi g dåsig. B kände likadant. I bilen var det lika varmt men jag tog på mig min fina kappa (gravidkappan) för jag var frusen. Nu var jag redo att köra hem. Fick även klara order att säga hejdå till min grabb. Min grabb.. Kan knappt fatta att du är min. Jag tycker om när du kysser mig, även när du bara tar tag i min hand. För en stund blåser du bort alla bekymmer. Denna söndagen var riktigt bra, dessa dagarna har varit helt perfekta. När jag är med er så är jag gladast. Lov, jag har saknat dig. Allt är så enkelt och roligt med dig. Bilfärden hem var mysig, värmen och de fixade högtalarna var en trevlig kombination. Efter att ha lämnat av min tjej så bar det av hem till lillebror. Där gjorde jag mat (linser för allra första gången) och middagen åts vid middagsbordet för ovanlighetens skull. Mamma och pappa kom hem, de hade saknat oss. Jag har saknat dem med. Mamma undrade hur allt gått och om du tyckte om festen. Hon gillar dig. Hon var glad över att huset såg jättefint ut. Pappa intog snabbt sin plats i soffan. Han fick dock kämpa lite för att vinna fjärrkontrollen ifrån mig. Jag sitter nu där uppe och lyssnar på allt liv där nere. Det är en stor skillnad. En viktig skillnad. Jag är glad.

I love to see you smile.

Men det blev lite ändrade planer

Gårdagen började tidigt med en skön solning med Lov och C. Tiden tickade snabbt iväg och efter arbetsintervjun, grönsakshandladet, kattmatandet och mission booze så lyckades vi äntligen ta oss hem till mig. Väl hos mig, började välja ut våra outfits och sätta igång med maten. Tiden tickade på och snabbt gick det. Snart började folk komma och när klockan närmade sig sju så blev alla smånervösa. I synnerhet jag! När jag öppnade dörren och fick se min pojke (och hur fin han var) så visste jag att kvällen skulle sluta bra. Med min slutline "jag hade ju planerat värsta grejen men det blev lite ändrade planer.." så hoppar (nästan) alla hans vänner ut och skriker surprise! Haha, obetaltbart.

Massa bilder togs (av mästerfotografen mig såklart mwihi!) Gravert, William och Lovisa är guld, tacka dom. Utan dom hade jag aldrig klarat dagen efter, all hjälp. Man inser verkligen vilka som ställer upp när det väl gäller.

Nåja, kvällen var helt underbar och du såg ut att ha roligt. Slutet var nog bäst, om jag måste välja. Mwihi.

Words can't express, mwihi.

Ska vi backa ut?

Jag gick upp astidigt, typ nio haha, för att säga hejdå till mamma och pappa. De lämnar mig ensam med bajsbror i nästan en hel vecka nu, de ska softa i Tyskland. Det är lite underligt för när de är hemma så är det så mycket liv i huset så man har vant sig vid att telefonen ringer konstant, den ljuvliga matlukten och den singhalesiska kanalen som alltid är på. Det blev verkligen helt knäpptyst i huset när de åkt så jag gick och la mig igen. Vaknade till vid halv två, tyckte det var lagom. Haha, normalt för mig med tanke på att jag älskar att sova. Jag har mest suttit och tjockat mig framför tvn.

På kvällen förväntar jag mig ett besök men vi får se.

Igår hade jag såå sjukt trevligt! Cookiegirl hämtade upp mig och vi cruisade i stan, fixade massa stuff, lunchade, och sen handlade vi med min lilla mamma. Sen behövde Cookies päron Audin, som jag fått köra hela dagen :), så vi åkte till henne och satt och girlyade oss där. Det var trevligt, Det tjejiga beteendet fortsatte när vi åkte till mig och kollade på sex and the city och top model. Sjukt nice, massa tjejsnack. Godis på toppen av det, yummie!

Vi tog även en liten tripp till Råå för att spana in bålet men vi fastnade bland alla bilar och det var helt sinnessjukt. Alla typ tryckte sig in och alla skulle fram först. Gud, det var tufft men vi kom ut till slut.

Nu ska jag återgå till mitt tjockande i soffan. Saknar min tjockiskompis.