Kiss! Kiss! Kiss!!

Mamma ringer och säger att jag måste till doktorn klockan elva. Jag snelgar mot klockan och hon är kvar över nio. Efter en stund plingar mobilen till och det är C som uppdaterar mig om hennes news gällande luggen. Det gick bra. Hon såg ut som en modell när jag hämtade henne.

När jag satt i väntrummet så pratade vi om allt möjligt. Alla som heter likadant. Alla hemliga moments med olika personer. Det visade sig att C kände min läkare, så det blev lite akward stämmning. Haha! Efter läkarbesöket så var det dags för en förändring! Med andra ord innebar det ett besök på Saks! Jag kom ut i regnet alldeles fin och nyklippt. Enligt C så är jag Saliesha, haha! Men det tror inte jag. Efter ett snabbt stopp på apoteket så var det dags för lunch! Varför är det så att allting på apoteket går typ hundra gånger söligare? Jag menar hur lång tid kan det ta att hämta en ask och sätta på en etikett?
Klockan tickade snabbt på och vi fördrev tiden med att äta och slöa i soffan! Jösses vad vi åt; cheese, sommargryta, jordgubbstårta, spagetti och köttfärssås, marängsviss. Haha, fatsos. Vi satt och pratade om allt möjligt. Jag tror det är det jag kommer sakna mest. Hur vi kan börja prata om framtiden och sluta med det förflutna. Sättet vi går från ett ämne till ett annat. Samtalsämnena tjatas aldrig ut utan vi kommer alltid med nya saker och åsikter. Det är en av de sakerna som gör att vi klickar så bra. Även om det blir tyst, så är det ingen pinsam tystnad som faller utan det är mer att vi njuter av varandras sällskap. Närvaron från den andre. Det har fortfarande inte sjunkit in att du ska försvinna. Även om vi ses igen så kommer det inte bli samma sak. Men det kommer vi snart igen.

Framåt kvällen kom Dogge förbi med Grav och Philip. Vi skulle egentligen åkt till William men till slut kom William och Jenny till mig. Det blev film, "Vad kvinnor vill ha", en film som alla sett. Lilla Fred kom förbi efter jobbet och stannade i en timme. Han ska till USA. Vi stod mitt på gatan mellan hans bil och Williams bil när han gav en puss på mina förstörda läppar. Kvickt hejdå, men han kommer ju hem om en vecka. Synd bara att jag åker då. När Fred åkte kom Teo. Det var minsann längesen. Lilla Teo. "Störst, bäst och vackrast". Han stannade länge och blev väckt av solen morgonen därpå.
Halvslumrandes väcktes jag av sms-signalen till min mobil. Det var ett sms från Jenny, som tackade för gårdagen. Det var fint. Lilla Jenny, kommer sakna henne så mycket när hon åker till Australien. Hoppas du får det bra det, Jenny-Penny! C och jag tog oss upp och hon slängde i sig en macka sen så körde jag ner henne till knutan, precis så att hon hann med sin buss till landet. Väl hemma lade jag mig i soffan och njöt av de dåliga TV-serierna. Framåt kvällen så var det bestämt att jag och Shan skulle hyra en film och softa men sen dissar han mig för fotboll med sina polare schysst liksom. Som tur så kom Dogge över och jag ägde honom på TV-spel (som vanligt! Och du är inte "van" vid kontrollerna, right!). Såg även på filmen Four Brothers och pratade om allt möjligt. När klockan närmade sig två så började Dogge röra på sig men vi kom till verandan och där stod vi och pratade i ytterligare en timme. Det började sakta ljusna och jag kände mig frusen men jag lade först märke till det när jag la mig i sängen. Det är så trevligt att prata med dig, tiden bara flyger iväg.
Nu sitter jag här i soffan med en limegrön väska som väntar på mig. Jag vill, men samtidigt inte.

När jag kommer hem igen kommer du vara borta och jag kommer känna mig så tom. Du fyller vardagen med glädje och varje dag med dig blir bara bättre och bättre. Du kan inte bara försvinna så där. Inte så där direkt. Jag kommer bli så ledsen. Jag kommer inte vänja mig vid det. Men jag ser långt fram, och det jag ser är du och jag i vår lägenhet i Göteborg. Det kommer bli så bra.
Cookie <3